Dwi Naga Raksha är en handsnidad trämask från Sri Lankas långa tradition av rituellt och ceremoniellt maskmakeri. Den tillhör Raksha-familjen — ordet raksha härrör från sanskrit och betyder demon eller väktare — och får sin särskilda karaktär av de tvillingkobror som utgör dess huvudbonad, där dwi syftar på två. Inom den bredare Raksha-traditionen kallas denna variant Twin Cobra Devil, och den är en av de mest visuellt kraftfulla av de singalesiska maskformerna.
Maskens ansikte är målat i rött, med stora svarta ögon, en öppen mun besatt med spetsiga tänder och en tunga som rullar framåt och utåt — egenskaper som delas av hela Raksha-familjen och är utformade för att utstråla styrka och fånga uppmärksamhet. Utstrålande från det centrala ansiktet bildar en solfjäder av kobrahuvuden huvudbonaden, återgiven i rött, gult, grått, brunt, vitt och svart. Konstruktionens tre paneler — en central ansiktspanel flankerad av två sidopaneler — syns både framifrån och bakifrån, och ovansidorna på alla tre panelerna bär målade kobra- och fjällmotiv som fortsätter kompositionen bortom själva ansiktet.
Maskens baksida visar det naturliga träet i omålat tillstånd: ljust och slätt, urholkat i mitten för att rymma ett ansikte, med tygremmsfästen på insidan av den centrala panelen. En liten metallskruvkrok sitter längst ned i mitten, vilket innebär att masken lika enkelt kan monteras plant mot en vägg som prydnadsföremål som den kan bäras.
Maskmakeri i Sri Lanka har sin starkaste levande tradition i och kring Ambalangoda vid sydkusten, en stad som har fostrat generationer av snidare och som har ett eget maskmuseum. De Raksha-masker som skapas inom denna tradition förknippas med Kolam-folkstyckena, som historiskt sett framfördes i västra och sydvästra delen av ön. I Kolam framträder Raksha-maskerna i slutet av föreställningen som en hyllning till Rakshasas, det legendariska folk som sägs ha regerat det forna Sri Lanka. Nagan — kungskobran — har en djup betydelse i singalesisk kultur och förekommer i forntidens konst som ett väsen som är både heligt och ståtligt, och dess plats i centrum av denna maskform speglar detta långa arv.
I Sri Lankas folkliga tradition uppfattas Naga Raksha som en skyddssymbol, och närvaron av dessa masker i hemmen bär på en kulturell innebörd som går tillbaka till förbuddhistisk tid, när Sri Lanka var ett jordbrukssamhälle och sådana symboler hade en framträdande plats i vardagslivet. Denna mask är en konkret del av den traditionen — ett fungerande exempel på en singalesisk hantverksform som förenar samtida hem och samlingar med en av öns äldsta konstnärliga traditioner.
