Forntida inhemsk medicin
Sri Lankas traditionella medicin (IMSL), känd som «Helawedakama», är ett unikt arv som har förts vidare i århundraden genom en serie gamla medicinska skrifter, överlämnade från generation till generation. Sri Lanka kan med rätta stoltsera med att vara det första landet i världen som etablerade systematiska sjukhus. I några av Sri Lankas gamla städer – Polonnaruwa, Medirigiriya, Anuradhapura och Mihintale – finns fortfarande ruiner som många anser vara de första sjukhusen i världen.
Än idag finns det många grenar inom den traditionella medicinen i Sri Lanka, såsom behandling av frakturer (Kedumbidum Wedakama), behandling av ormbett (Sarpavisha Wedakama), ögonbehandlingar (Es Wedakama), psykiatri (Unmada Wedakama) samt behandling av abscesser, sår och cancer (Gedi-Wana-Pilika Wedakama), som fortfarande anses vara effektiva och accepterade av samhället. Sarartha Samgrahaya, Vatika Prakaranaya, Deshiya Chikitsa Samgrahaya, Bhaissajjya Manjusa, Oushadha Samgraha, samt olika manuskript på palmblad, är viktiga skriftliga källor för Sri Lankas traditionella medicin.
Dessutom finns det många värdefulla läkemedel, behandlingsmetoder, trosföreställningar och tekniker som har gått i arv inom vissa familjer och ännu inte dokumenterats. I dag finns det över 8 000 traditionella läkare registrerade hos Sri Lankas Ayurveda Medical Council. Många av dem är verksamma på provinsiella ayurvediska sjukhus. Vissa läkare har under de senaste åren framgångsrikt behandlat nya hälsoproblem, såsom cancer och kroniska njursjukdomar av okänd orsak (CKDu), särskilt på ayurvediska undervisningssjukhus (3), forskningssjukhus i Ayurveda (4), provinsiella ayurvediska sjukhus (56) och centrala ayurvediska dispensärer (208).
Historien om Hela Wedakama
Sri Lanka utvecklade sitt eget ayurvediska system baserat på en serie recept som har överlämnats från generation till generation under mer än 3 000 år. De gamla kungarna, som själva var framstående läkare, säkerställde systemets överlevnad och långvarighet. Den mest inflytelserika av dem var kung Buddhadasa (398 e.Kr.), som införde kravet att inhämta tillstånd innan man började behandla patienter eller framställa mediciner enligt de gamla traditionerna.
Gamla inskriptioner på stenytor visar att organiserade medicinska tjänster har funnits i landet under århundraden. Sri Lanka hävdar att det var det första landet i världen som etablerade dedikerade sjukhus med kapacitet att utföra kirurgi även på djur. Berget Mihintale har fortfarande ruiner som många anser vara det första sjukhuset i världen. Dessa gamla sjukhusplatser lockar idag turister och symboliserar den traditionella känslan för helande och omsorg som var så utbredd vid den tiden.
Historiskt sett fick ayurvediska läkare kungligt beskydd, vilket gav dem prestige inom öns sociala hierarki. Från detta arv kommer ett välkänt srilankesiskt ordspråk: «Om du inte kan bli kung, bli en helare.» Den traditionella medicinen försvann till stor del på Sri Lanka med den europeiska kolonialismens ankomst och den ökande populariteten för receptbelagda läkemedel. Under de senaste åren har dock ett växande antal turister sökt alternativa behandlingar för ihållande kroniska åkommor inom Sri Lankas traditionella medicin. Tillsammans med buddhismen och andra kulturella element fortsätter ayurveda att påverka demokratisk politik och offentliga diskussioner i dagens Sri Lanka.
Nedladdningar
En översikt över forskning om traditionell medicin i Sri Lanka 2015–2019
